Skreddatabas - skred, ras och övriga jordrörelser i Sverige


Instruktioner för användning

  • Använd lagerväljaren för att byta bakgrundskarta och/eller lager som skall visas.
  • Klicka på någon av punkterna (skred, ras eller övriga jordrörelser) i kartan för att se egenskaper.
  • Sökfunktionen söker på namn, län, kommun eller socken (sökordet kräver minst tre tecken och skiljer på stora och små bokstäver). Söksvar visas med ljusblå cirkel.
  • Laddar
    • Skred, ras och övriga jordrörelser i Sverige (per klass)

    Vad är skred och ras?
    Varför inträffar skred?
    Mer om skred och ras...



    Varje år inträffar många skred och ras, de flesta i obebyggda områden, men också bebyggd mark drabbas. I genomsnitt inträffar ett skred större än 1 ha vartannat till vart tredje år. Flera skred större än 10 ha har inträffat i bebyggda områden under 1900-talet. Dessa har orsakat betydande skador på byggnader och anläggningar och i vissa fall också medfört förluster i människoliv. Skreden i Surte (1950), Göta (1957), Tuve (1977), Vagnhärad (1997) och Småröd (2006) är de jordrörelser som orsakat störst skada i modern tid.

    SGI är statens sakkunnigorgan i skred-, ras- och stranderosionsfrågor och medverkar till att minska riskerna inom det geotekniska området i samhället. Utgångspunkten för verksamheten är att människor ska kunna bo på säker grund, så att liv och egendom inte går till spillo vid naturolyckor av typen skred och ras eller vid stranderosion.

    SGI's skreddatabas är en sammanställning över inträffade skred, ras och övriga jordrörelser i Sverige med tillhörande beskrivning av typ av händelse, omfattning, läge etc. Antal registrerade skred (mars 2012) är 567 st. Vissa större skred har en utförligare beskrivning (orsak, händelseförlopp, erfarenhetsåterföring mm) i MSB's Naturolycksdatabas.

    Det initiala arbetet med skreddatabasen (2001) finns dokumenterat i SGI-V512.pdf.


    Kontaktperson innehåll: Ann-Christine Hågeryd
    Kontaktperson teknik: Mats Öberg