Petroleum

Olja, diesel, bensin, olika lösningsmedel, etc innehåller lättflyktiga kolväten som kan ge smak och lukt på dricksvatten vid halter som är 100 ggr lägre än när vattnet blir ohälsosamt att dricka. Några liter diesel kan smaksätta upp till 1 miljon liter vatten.
Syreförbrukande ämnen

Organiskt material (som gödsel, mjölk, etc) är syreförbrukande och kan ge syrefria förhållanden i både mark och vatten. Syrefria förhållande i sin tur kan ge allt från fiskdöd till urlakning av metaller och luktstörningar (tex bildning av svavelväte).

Andra kemiska ämnen som är syreförbrukande är tillexempel vissa kväve- och svavelföreningar.

För att får en påverkan på syreförbrukningan i en omfattning som påverkar en vattentäkt behövs ofta ett lite mer omfattande utsläpp.

Oxiderande ämnen

Exempel på kraftigt oxiderande ämnen är persulfat, kaliumpermanganat, hypokloritoch väteperoxid (som bland annat återfinns i blekmedel och desinfektionsmedel), perättiksyra mfl.

Om oxiderande ämnen kommer i kontakt med brandfarliga ämnen, kan de ge upphov till en kraftig exoterm reaktion (explosiv brandrisk). Oxiderande ämnen kan även bidra till en nedbrytning av organiskt material och en urlakning av bland annat salter, metaller och föroreningar från marken. Det kan i sin tur kan ge upphov till icke önskvärda föroreningar i en dricksvattentäkt.

Ju större utsläpp, ju större risk.

Toxiska ämnen

Toxiska ämnen är ett samlingsnamn och inkluderar alla ämnen som ger en negativ hälsoeffekt på levande organismer. De flesta klororganiska och bromorganiska föreningar är mycket toxiska. Flertalet halogenerade ämnen, lösningsmedel, bekämpningsmedel och flamskyddsmedel kan vara både akut toxiska, ackumulerbara och svårnedbrytbara i naturen.

De ger inte alltid en smak- eller färgförändring av vattnet men kan göra vattentäkten obrukbar under lång tid. Redan relativt små utsläpp kan ge upphov till otjänligt dricksvatten.

Frätande ämnen

Syror och baser kan påverka vattenlösligheten hos andra ämnen. Det främsta exemplet är utlösning av metaller, men även andra miljöfarliga ämnens vattenlöslighet påverkas av en pH –förändring.

För att få en påtaglig störning i en vattentäkt krävs ett större utsläpp, Men, om marken innehåller föroreningar kan även mer måttliga utsläpp ha betydelse. Markföroreningar kan exempelvis finnas i anslutning till en hårt trafikerad väg eller industriområden.

Mikrobiologiska smittämnen

Gödsel, flytgödsel, avloppsslamsugningar, tömda septiktankar och läckande avloppsledningar är uppenbara föroreningskällor.

Även andra källor till mikrobiologisk förorening måste tas i beaktande. Det kan vara produkter eller restprodukter från livsmedel-, slakt-, fisk- eller jordbruksnära industri, men även till exempel rest- eller avfallsprodukter från garverier.

Brand - skum och släckvatten

Vid brand sker reaktioner som bildar många föreningar som kan förorena en dricksvattentäkt. Det kan vara fenoler, klorerade organiska ämnen (tex PCB och dioxiner), PAH:er men även brom (flamskyddsmedel). Dessutom kommer ofta tungmetaller så som koppar och zink att frigöras.

Skum gör att vatten lättare infiltrerar i mark och når grundvattnet. Släckvatten kan även orsaka störningar i form av tydlig lukt och smak på vattnet i en vattentäkt. Brandskum som innehåller högfluorerade ämnen (PFOS, PFOA med flera) är en stor fara för miljö och dricksvattentäkter.

Övrigt att tänka på

Att tänka på är att t.ex. ett ofarligt flytande livsmedel (mjölk) kan påverka vattentäkten, beroende på dess syreförbrukande egenskaper i naturen. Det lättnedbrytbara organiska materialet är dessutom en bra näringskälla för mikroorganismer. Normalt krävs dock ett lite större utsläpp för att det ska bli en påtaglig effekt.